The Cosmic Microwave Background / Shake Down The World
Unbelievable vänder upp och ner på sagan om pojken som ropade varg. Sensmoralen har vi fått inpräntad sedan barnsben: ljug inte, överdriv inte, annars slutar folk lyssna.
Men tänk om pojken faktiskt såg vargen.
Tänk om den stod där ute hela tiden. En mörk, hungrig skepnad med blottade huggtänder i skogsbrynet. Pojken ropar. Byn tittar upp, kisar mot ljuset och skakar på huvudet.
Det där är ingen varg. Det är nog en sten. Eller en stubbe.
Och är vargar ens farliga nuförtiden?
Och om de är det, är vi bybor verkligen så oskyldiga?
Kanske behöver vi lite varg ändå.
Så fortsätter det. Varningarna blir till bakgrundsbrus. Något man kan debattera tills ingen längre vet vad som är upp eller ner. Verkligheten reduceras till en åsikt.
Tills vargen en dag står där, flåsande utanför ens eget halmhus.
Men även det kan naturligtvis diskuteras. Det är din upplevelse.
Den tanken genomsyrar Unbelievable, nya singeln från The Cosmic Microwave Background.
Här hörs nerven från The Gun Club, sårbarheten hos Alex Chilton, råheten hos Iggy Pop och den dramatiska tyngden hos Roy Orbison. Skruvade synthar och andfådda rock’n’roll-gitarrer.
Resultatet är stormig, romantisk rock om en värld där tillvaron allt oftare känns overklig.
Men sagor ska man ju inte ta på för stort allvar.
Och eventuella likheter med verkligheten är naturligtvis helt tillfälliga.
Info/länkar:
Artist: The Cosmic Microwave Background
Titel: Unbelievable
Produktion: The Cosmic Microwave Background
Mix/master: Frans Hägglund, Riddarborgen
Omslag: Daniel Andersson
Galleri
Biografi
The Cosmic Microwave Background färdas längs bakvägarna på jakt efter det som blivit kvar. Rostiga bilvrak, svärmar av bromsar, och byar så tysta att man bara hör elledningarnas surr. Byar där de enda kvarvarande invånarna ligger under gravstenarna, på trångbodda kyrkogårdar där frostigt gräs glimmar i månskenet. Ibland stannar de och ber till Gud om vägledning, oskuldsfullt ovetande om att djävulen också svarar på böner.
CMB blandar det innerliga med det vansinniga, väver samman noirens mörka skuggor med punkens envisa skav och den sorts sylvassa twang som bara de mest kantstötta själar kan uppskatta. De gräver i det förgångna för att hitta något nytt, plockar upp fragment av både heligt och förbannat, och lägger till nya skärvor i Herrens redan förvirrade mosaik. Berättelser du önskar att du aldrig hört, men som inte går att glömma när de väl rivit sig loss ur tystnadens aviga dödsgrepp.
Brutalt, bisarrt och besjälat. Deras sånger släpar fram det bortglömda i ljuset, klär det i fel årtiondes kostym och skickar ut det igen i natten, raglande som en fyllbult. Kalla det en seans med det förgångna, ett slagsmål med nuet, eller bara ett felriktat, oombett kärleksbrev till allt som vägrar hålla sig begravt.